I en digital värld där videoinnehåll dominerar spelar undertexter en avgörande roll för tillgänglighet och användarupplevelse. Oavsett om det handlar om personer med hörselnedsättning, tittare som inte förstår originalspråket eller någon som föredrar att se en video utan ljud, gör undertexter det möjligt att ta del av innehållet på fler sätt. Men vad krävs egentligen för att skapa tillgängliga undertexter? Hur gör man för att de ska vara synkroniserade, tydliga och följa lagstadgade riktlinjer?
För att skapa tillgängliga undertexter måste de vara synkroniserade med ljudet, ha korrekt språk och tydlig läsbarhet samt följa EU:s tillgänglighetsdirektiv 2025 (European Accessibility Act), vilket innebär att de måste vara lätta att läsa, tekniskt kompatibla och anpassade för personer med funktionsnedsättning.
Att skapa bra undertexter är mer än att skriva ner vad som sägs i en video. De måste också följa specifika riktlinjer, anpassas efter olika behov och implementeras korrekt på de plattformar där de används. Den här artikeln går igenom vad tillgängliga undertexter innebär, vilka lagar och regler som gäller i Sverige och EU samt hur du kan skapa och implementera undertexter på ett effektivt sätt. Vi tittar även på vanliga misstag, hur automatiska textningsverktyg kan förbättras samt hur man implementerar undertexter effektivt i videoinnehåll.
Innehållsförteckning
- Vad menas med tillgängliga undertexter?
- Vilka lagar och riktlinjer finns för undertexter?
- Hur lägger man till undertexter på YouTube och andra plattformar?
- Vilka verktyg kan man använda för att skapa undertexter?
- Vad är skillnaden mellan dold textning och öppna undertexter?
- Vilka misstag bör undvikas vid skapandet av undertexter?
- Hur fungerar automatisk textning och hur kan den förbättras?
- Hur implementerar man undertexter effektivt i videoinnehåll?
Vad menas med tillgängliga undertexter?
Tillgängliga undertexter är textversioner av ljudinnehållet i en video, skapade för att göra materialet begripligt för en bredare publik. De är särskilt viktiga för personer med hörselnedsättning, men även för dem som tittar på videor utan ljud eller har språkliga utmaningar. För att betraktas som tillgängliga måste undertexterna vara mer än en ordagrann transkribering – de kan även inkludera viktiga ljudbeskrivningar såsom musik, bakgrundsljud och känslomässiga uttryck.
Läsbarheten är en avgörande faktor. Texten måste visas tillräckligt länge för att kunna läsas i en normal takt, men inte så länge att den blir störande. Radlängden bör vara anpassad för skärmläsning och kontrasten mellan text och bakgrund ska vara tydlig. En tumregel är att undvika mer än två rader per undertext och hålla varje rad under 42 tecken.
En annan aspekt av tillgänglighet är att undertexter bör finnas på flera språk för att nå en bredare publik. På många plattformar kan tittare välja mellan automatiskt genererade översättningar och professionellt skapade undertexter, men för att säkerställa kvaliteten är manuellt granskade undertexter att föredra.
Vilka lagar och riktlinjer finns för undertexter?
I Sverige och EU styrs kraven på tillgängliga undertexter av det nya tillgänglighetsdirektivet 2025. Direktivet innebär att fler digitala tjänster måste säkerställa att deras innehåll är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, inklusive videoinnehåll. Detta påverkar bland annat e-handelsplattformar, streamingtjänster och utbildningsinstitutioner.
Detta bygger vidare på EU:s Webbtillgänglighetsdirektiv, som sedan 2018 kräver att offentliga aktörer erbjuder tillgängliga webbplatser och appar. Standarden som används är EN 301 549, som baseras på de internationella riktlinjerna WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines). För att en video ska anses tillgänglig måste undertexterna vara korrekt synkroniserade, innehålla relevanta ljudbeskrivningar och vara tekniskt kompatibla med olika enheter och format.
I Sverige har Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ansvar för att se till att Webbtillgänglighetsdirektivet efterlevs. Från och med 2025 utvidgas detta ansvar även till privata företag som omfattas av det nya direktivet. Organisationer som inte uppfyller kraven kan bli föremål för sanktioner eller krav på åtgärder.
Hur lägger man till undertexter på YouTube och andra plattformar?
Att lägga till undertexter skiljer sig åt beroende på plattform, men de flesta videotjänster har inbyggda funktioner för att hantera textning. På YouTube kan du använda YouTube Studio för att skriva in undertexter manuellt eller ladda upp en färdig .srt-fil. Plattformen erbjuder även automatisk textning, men den kräver oftast korrigering eftersom den sällan är helt exakt.
På Facebook och Instagram kan du aktivera automatiska undertexter, men precis som på YouTube måste de oftast redigeras manuellt för att bli korrekta. TikTok erbjuder en liknande funktion där du kan välja att generera undertexter automatiskt eller skriva in dem själv. För professionella produktioner används ofta externa verktyg för att skapa undertexter innan de laddas upp till plattformen.
För att säkerställa hög kvalitet är det bäst att använda en kombination av automatisk textning och manuell redigering. Detta ger en bra grund samtidigt som eventuella fel rättas till för att uppfylla tillgänglighetskraven.
Vilka verktyg kan man använda för att skapa undertexter?
Det finns en rad olika verktyg för att skapa och redigera undertexter. YouTube Studio är ett gratisalternativ som fungerar bra för enklare textning, men för mer avancerade behov kan AI-baserade verktyg som HappyScribe och Sonix.ai vara ett bättre val. Dessa program använder artificiell intelligens för att generera undertexter automatiskt och erbjuder funktioner för att finjustera timing och språk.
För professionella videoproduktioner erbjuder vår egen tjänst en smidig och effektiv lösning för att skapa undertexter som är både tillgängliga och korrekta. Med avancerade verktyg för synkronisering, formatering och anpassning enligt gällande riktlinjer säkerställer vi att undertexterna uppfyller lagkrav och ger en optimal tittarupplevelse.
Vad är skillnaden mellan dold textning och öppna undertexter?
Dolda undertexter kan slås på eller av av tittaren, medan öppna undertexter är permanent inbrända i videon. Dolda undertexter är vanligast på streamingtjänster och TV, eftersom de ger tittaren möjlighet att välja om de vill ha textning eller inte. Öppna undertexter används ofta på sociala medier, där många tittare ser videor utan ljud och där det är viktigt att texten alltid är synlig.
För tillgänglighet är dolda undertexter oftast att föredra, eftersom de kan anpassas efter individuella behov, exempelvis genom att ändra textstorlek eller färg. Samtidigt kan öppna undertexter vara ett bra alternativ för videor där textningen är en del av det visuella uttrycket eller där plattformen saknar stöd för dold textning.
Vilka misstag bör undvikas vid skapandet av undertexter?
Att skapa undertexter kan verka enkelt vid en första anblick, men det finns flera vanliga misstag som kan försämra tillgängligheten och användarupplevelsen. En av de största fällorna är dålig synkronisering mellan text och ljud. Om undertexterna visas för tidigt eller för sent kan det bli svårt för tittaren att följa med i dialogen, särskilt om videon innehåller snabb konversation eller flera personer som talar i följd.
Ett annat vanligt misstag är för långa textrader. Om en undertext är för lång och visas för kort tid kan det bli svårt att hinna läsa den innan den försvinner. En bra tumregel är att begränsa varje rad till högst 42 tecken och se till att undertexterna inte består av mer än två rader åt gången. Detta hjälper till att hålla tempot i videon och gör det enklare att ta till sig innehållet.
Felaktig grammatik och stavning är också ett problem. Många tittare förlitar sig helt på undertexterna för att förstå innehållet, och om det finns grammatiska fel eller otydliga formuleringar kan budskapet bli förvirrande. Det är därför viktigt att korrekturläsa undertexterna noggrant innan de publiceras.
Felaktigt format är ytterligare en fallgrop. Många plattformar har specifika krav på undertextformat, exempelvis .srt eller .vtt. Om undertextfilen inte är kompatibel kan den antingen visas felaktigt eller inte fungera alls. Det är därför viktigt att se till att rätt format används och att undertexterna testas innan videon publiceras.
Slutligen är en vanlig miss att använda automatisk textning utan att granska och redigera resultatet. Även om AI-drivna verktyg har blivit allt bättre är de fortfarande långt ifrån perfekta. Felaktiga tolkningar av namn, tekniska termer eller dialekter är vanliga och kan göra att undertexterna blir svårbegripliga. Därför bör automatiskt genererade undertexter alltid gås igenom och justeras manuellt innan de publiceras.
Hur fungerar automatisk textning och hur kan den förbättras?
Automatisk textning bygger på artificiell intelligens och taligenkänning för att omvandla ljud till text. Denna teknik används av plattformar som YouTube, Facebook och TikTok för att erbjuda snabb och enkel textning av videoinnehåll.
Fördelarna med automatisk textning är uppenbara – det är tidsbesparande och kan generera undertexter på sekunder. Många verktyg kan dessutom översätta undertexterna till flera språk, vilket ökar räckvidden för en video. Men trots dessa fördelar är automatisk textning långt ifrån felfri.
Ett av de största problemen är att AI har svårt att tolka dialekter, mumlande eller bakgrundsljud. Om en talare har en stark brytning eller använder slang kan programvaran generera helt fel ord, vilket leder till missförstånd. Dessutom kan AI ha svårt att särskilja olika röster när flera personer pratar samtidigt, vilket kan göra undertexterna svårlästa och ologiska.
En annan begränsning är att automatisk textning sällan inkluderar ljudbeskrivningar. AI kan i regel endast transkribera tal och kan inte själv avgöra om viktiga ljud behöver beskrivas. Detta gör att personer med hörselnedsättning går miste om viktig kontext om inte en mänsklig redigerare kompletterar texten.
För att förbättra automatisk textning kan man använda en kombination av AI och manuell justering. Genom att först låta ett program generera en grundtext och sedan låta en människa korrigera eventuella fel får man en snabb och samtidigt korrekt process. Verktyg som Clipto och ScriptMe erbjuder just denna möjlighet – de genererar automatiska undertexter som sedan kan finjusteras manuellt för att säkerställa att de är korrekta och följer tillgänglighetskraven.
Ytterligare en förbättringsmöjlighet är att använda AI-modeller som tränats specifikt för den bransch eller det ämnesområde videon handlar om. Genom att använda specialiserade modeller kan man öka träffsäkerheten i textningen och minska risken för felaktiga tolkningar.
Hur implementerar man undertexter effektivt i videoinnehåll?
För att undertexter ska vara effektiva måste de implementeras på ett genomtänkt sätt. Det första steget är att välja rätt format för den plattform där videon ska publiceras. För YouTube och Facebook är .srt-filer det vanligaste formatet, medan webbplatser ofta använder .vtt. Att använda rätt format säkerställer att undertexterna visas korrekt och kan justeras av tittaren vid behov.
Synkronisering är avgörande för att undertexterna ska vara användbara. En text som visas för tidigt eller för sent kan göra det svårt för tittaren att följa med i innehållet. För att undvika detta bör man använda textningsverktyg som erbjuder detaljerad tidsjustering, exempelvis YouTube Studio eller Clipto.
En annan viktig aspekt är design och placering. Undertexterna ska vara tydliga och lätta att läsa utan att skymma viktiga delar av videon. Många textningsverktyg erbjuder möjligheten att anpassa typsnitt, storlek och bakgrundsfärg, vilket kan förbättra läsbarheten. Att använda en halvtransparent bakgrund bakom texten kan vara en bra lösning för att säkerställa att undertexterna syns oavsett videons ljusstyrka.
Om videon riktar sig till en internationell publik kan det vara en bra idé att inkludera undertexter på flera språk. YouTube och Facebook erbjuder inbyggda översättningstjänster, men för högsta kvalitet bör professionella översättare användas.
För sociala medier kan öppna undertexter vara ett bättre alternativ än dolda undertexter, eftersom många tittare ser videor utan ljud. På plattformar som TikTok och Instagram kan textning bli en del av det visuella innehållet, exempelvis genom att placera undertexterna i ett interaktivt format där de förstärker budskapet snarare än att bara återge tal.
För längre videor eller professionellt innehåll bör en tydlig textningsstrategi finnas på plats redan från början. Att planera undertexter i förväg, välja rätt verktyg och följa riktlinjer för tillgänglighet säkerställer att innehållet blir tillgängligt för alla tittare.
Genom att prioritera noggrannhet, rätt format och en genomtänkt placering kan man säkerställa att undertexterna inte bara förbättrar tillgängligheten utan också bidrar till en bättre användarupplevelse.
