Undertexter är en självklar del av vårt digitala liv. Oavsett om vi tittar på en film, skrollar genom sociala medier eller följer en instruktionsvideo, gör undertexter det lättare att förstå vad som sägs – oavsett om vi har ljudet på eller inte. De hjälper personer med hörselnedsättning, de som inte har språket som modersmål och alla som bara vill hänga med bättre i snabba dialoger. Men hur gör man egentligen undertexter som fungerar för alla?
För att skriva undertexter måste du transkribera det talade innehållet, synkronisera texten med ljudet och säkerställa att undertexterna är tydliga, lättlästa och korrekt formaterade.
Bra undertexter gör inte bara en video mer tillgänglig – de förbättrar också tittarupplevelsen. I den här artikeln går vi igenom varför undertexter är så viktiga, vilka typer som finns, vilka riktlinjer som gör dem effektiva och hur du kan skapa dem på ett smidigt sätt.
Innehållsförteckning
- Vad är undertexter och varför är de viktiga?
- Vilka typer av undertexter finns det?
- Vilka riktlinjer bör följas för att skapa effektiva undertexter?
- Vilka verktyg och program kan användas för att skapa undertexter?
- Hur skapar man undertexter för en video?
- Hur påverkar undertexter tittarupplevelsen?
- Hur fungerar automatisk undertextning och vilka är dess begränsningar?
Vad är undertexter och varför är de viktiga?
Undertexter är textade versioner av tal och ibland andra viktiga ljud i en video. De visas synkroniserat med ljudet och gör det enklare att följa med, oavsett om du har ljudet på eller inte.
De fyller flera funktioner. För det första är de helt avgörande för personer med hörselnedsättning. Utan undertexter kan många inte ta del av videoinnehåll alls. Men de är också användbara för de som kämpar med språket, exempelvis någon som lär sig engelska eller svenska. Och så har vi alla som tittar på videor på bussen, på jobbet eller i andra miljöer där ljudet måste vara avstängt – de har stor nytta av textning.
Undertexter gör dessutom att videor når en bredare publik. På sociala medier ökar tittartiden om en video har undertexter, eftersom fler kan ta del av innehållet oavsett situation. På plattformar som YouTube och Netflix förbättrar de förståelsen och gör innehållet mer tillgängligt för alla.
Vilka typer av undertexter finns det?
Undertexter kan se ut på olika sätt beroende på syftet.
Det vanligaste är översättningsundertexter, där det talade språket återges på ett annat språk. Dessa används i allt från Hollywood-filmer till instruktionsvideor och nyhetsinslag.
Sedan har vi undertexter på originalspråket, så kallade same-language subtitles (SLS). De är bra för språkinlärning och används ofta i pedagogiska sammanhang, exempelvis när någon försöker förbättra sin engelska genom att läsa och lyssna samtidigt.
Dolda undertexter, eller closed captions (CC), kan slås av och på. De innehåller ofta mer än bara dialogen – exempelvis beskrivningar av viktiga ljud som “[telefon ringer]” eller “[dramatiskt musikstycke]”.
Öppna undertexter, eller open captions, är inbrända i videon och kan inte stängas av. De används ofta på sociala medier där det inte alltid finns stöd för dolda undertexter.
Vilka riktlinjer bör följas för att skapa effektiva undertexter?
Att skapa undertexter handlar inte bara om att återge det som sägs i en video – de måste också vara tydliga, lätta att läsa och korrekt synkroniserade för att ge tittaren en bra upplevelse. Dessutom finns det lagkrav som måste följas, särskilt när det gäller tillgänglighet. I Sverige och EU ställs höga krav på att digitalt innehåll ska vara tillgängligt för alla, och undertexter är en viktig del av detta.
Lagkrav och riktlinjer för tillgänglighet
I juni 2025 träder tillgänglighetsdirektivet 2025 (European Accessibility Act, EAA) i kraft. Det innebär att fler digitala tjänster, inklusive videoinnehåll, måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Direktivet omfattar e-handelsplattformar, streamingtjänster, utbildningssajter och många andra digitala aktörer. Företag som inte uppfyller kraven kan riskera sanktioner och åtgärdskrav.
Redan idag gäller den svenska DOS-lagen (Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) för offentliga aktörer som myndigheter, kommuner och statliga bolag. Lagen bygger på EU:s Webbtillgänglighetsdirektiv och kräver att webbplatser, appar och digitalt material ska vara tillgängliga för alla, inklusive personer med hörselnedsättning. Det innebär att om en offentlig organisation publicerar en video, måste den ha undertexter för att följa lagen.
Riktlinjerna för vad som räknas som tillgängliga undertexter baseras på WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines), som är den internationella standarden för digital tillgänglighet. Dessa riktlinjer specificerar att undertexterna ska:
- Vara korrekt synkroniserade med det talade innehållet
- Vara lätta att läsa, med bra kontrast och en tydlig font
- Innehålla all viktig information som krävs för att förstå videon
- Vara tekniskt kompatibla, så att de kan användas på olika enheter och plattformar
Praktiska riktlinjer för effektiva undertexter
Förutom att följa lagkrav måste undertexterna vara utformade på ett sätt som gör dem enkla att ta till sig.
Textens längd är avgörande. En bra regel är att hålla varje textrad kort, max 42 tecken per rad, och att varje undertextblock ska visas tillräckligt länge för att kunna läsas i normal takt. Om texten är för lång eller visas för kort tid kan tittaren missa viktig information.
Synkroniseringen måste vara exakt. En undertext ska dyka upp precis när orden sägs och försvinna strax efter. Om texten visas för tidigt eller för sent kan det skapa förvirring.
Läsbarheten påverkas av placering och kontrast. Undertexterna ska vara synliga utan att täcka viktiga delar av bilden. En lätt tonad bakgrundsplatta kan hjälpa till att öka kontrasten och säkerställa att texten är läsbar oavsett ljusförhållanden i videon.
Språket bör vara tydligt och korrekt. Stavfel och grammatiska missar gör undertexterna svårare att förstå och kan distrahera tittaren. Det är också viktigt att hålla en enhetlig ton och stil genom hela videon.
Om videon innehåller översättningsundertexter måste översättningen vara anpassad snarare än ordagrann. Det innebär att meningar ibland behöver omformuleras för att passa undertextformatet och för att säkerställa att tittaren hinner läsa texten innan den försvinner.
Vilka verktyg och program kan användas för att skapa undertexter?
Det finns en mängd verktyg som gör jobbet enklare.
Vår egen tjänst erbjuder en smidig lösning där du kan få undertexter undertexter snabbt och enkelt. Oavsett om du behöver enstaka undertexter eller textning för stora videoprojekt hjälper vi dig att få det rätt.
Många plattformar har också inbyggda verktyg. YouTube Studio låter dig skriva in undertexter manuellt eller ladda upp en fil, och professionella redigeringsprogram som Adobe Premiere Pro har avancerade textningsfunktioner.
Hur skapar man undertexter för en video?
Processen är ganska rak på sak. Först transkriberar du vad som sägs i videon. Därefter delar du upp texten i korta, lättlästa sekvenser och synkroniserar dem med ljudet. När det är klart sparar du undertexterna i rätt format, exempelvis .srt eller .vtt, och laddar upp dem till den plattform där videon ska publiceras.
Att göra detta manuellt kan vara tidskrävande, men det finns verktyg som automatiserar delar av processen och hjälper dig att få till en bra slutprodukt.
Hur påverkar undertexter tittarupplevelsen?
Undertexter kan ha en enorm inverkan på hur en video upplevs. När de är välgjorda förbättrar de förståelsen och engagemanget, men om de är slarviga eller felaktigt synkroniserade kan de istället skapa frustration.
En av de största fördelarna med undertexter är att de gör innehållet lättare att följa, särskilt när dialogen är snabb, har starka dialekter eller innehåller komplicerade termer. De ger också extra stöd vid språkinlärning, eftersom tittaren både kan se och höra orden samtidigt. Studier har visat att personer som kombinerar lyssnande och läsning i högre grad minns information och får bättre förståelse av innehållet.
På sociala medier, där många tittar på videor utan ljud, är undertexter nästan en nödvändighet. Om en video inte är textad finns risken att tittaren bara skrollar förbi den, eftersom det blir svårt att förstå budskapet. Det är också en av anledningarna till att videor med undertexter har högre engagemang, fler visningar och längre genomsnittlig tittartid än de utan.
Men undertexter kan också påverka tittarupplevelsen negativt om de inte är korrekt utformade. Om texten är för lång eller byts ut för snabbt kan det bli svårt att hinna läsa och samtidigt följa vad som händer i videon. På samma sätt kan dåligt placerade undertexter täcka viktiga delar av bilden och störa helhetsupplevelsen. Kontrasten spelar också stor roll – om texten är svår att läsa, exempelvis för ljus mot en ljus bakgrund, kan det krävas extra ansträngning för tittaren att hänga med.
När undertexter används på rätt sätt kan de alltså förbättra förståelsen, engagemanget och tillgängligheten, men de måste vara korrekt formaterade och synkroniserade för att inte bli en distraktion.
Hur fungerar automatisk undertextning och vilka är dess begränsningar?
Automatiska undertexter, eller AI-genererad textning, har blivit allt vanligare på plattformar som YouTube, Facebook och TikTok. Tekniken bygger på taligenkänning, där en algoritm lyssnar på det som sägs och omvandlar det till text.
Detta låter smidigt i teorin, och det kan vara en bra startpunkt, men i praktiken har automatisk undertextning fortfarande många begränsningar.
Ett av de största problemen är att AI har svårt att hantera dialekter, bakgrundsljud och slarvigt uttalade ord. Om någon pratar snabbt eller mumlar kan systemet lätt feltolka orden, vilket resulterar i undertexter som inte alls speglar det som faktiskt sägs. Vissa fel kan vara komiska, men i mer seriösa sammanhang kan missförstånd bli ett problem.
Automatiska undertexter har också svårt med namn, tekniska termer och förkortningar. De kan exempelvis förvandla ett företagsnamn till något helt annat eller missförstå fackspråk. Dessutom saknas ofta korrekt interpunktion, vilket kan göra texten svår att läsa. En mening utan punkter eller kommatecken kan få helt annan betydelse än den var tänkt.
En annan utmaning är att AI inte alltid hanterar kontext särskilt bra. Den kan exempelvis ha svårt att avgöra om ett ord är ett egennamn eller en vanlig term, eller om någon använder ironi eller sarkasm. Det kan leda till undertexter som tekniskt sett är grammatiskt korrekta men som saknar det rätta sammanhanget.
Därför kräver automatiskt genererade undertexter ofta manuell redigering för att bli användbara. AI kan ge en grund, men för att säkerställa kvaliteten behöver en mänsklig redigerare gå igenom och rätta till fel, lägga till interpunktion och säkerställa att texten är korrekt synkroniserad.
