Undertexter är en viktig del av digital tillgänglighet och spelar en avgörande roll för att göra videoinnehåll begripligt för en bred publik. De används av personer med hörselnedsättning, tittare som inte har språket som modersmål och alla som föredrar att titta på videor utan ljud. Men valet av undertextformat påverkar hur tillgängliga de faktiskt är. En vanlig metod är att bränna in undertexterna direkt i videon, men innebär det att de blir mer eller mindre tillgängliga?
Inbrända undertexter är generellt mindre tillgängliga än dolda undertexter eftersom de inte kan stängas av, justeras eller anpassas efter tittarens behov. De fungerar bäst på plattformar där undertextstöd saknas men begränsar tillgängligheten för personer med synnedsättning eller behov av anpassad textning.
Valet mellan inbrända och dolda undertexter påverkar både tittarupplevelsen och videons användbarhet. I den här artikeln utforskar vi skillnaderna mellan dessa format, hur inbrända undertexter påverkar tillgänglighet, vilka tekniker som används för att skapa dem och på vilka plattformar de fungerar bäst. Vi tittar även på möjligheterna att redigera inbrända undertexter i efterhand och vilka faktorer som avgör vilket format som är mest lämpligt för olika sammanhang.
Innehållsförteckning
- Ska man använda inbrända undertexter eller dolda undertexter?
- Hur påverkar inbrända undertexter tillgängligheten?
- Vilka tekniker används för att bränna in undertexter?
- Kan man redigera inbrända undertexter i efterhand?
- På vilka plattformar fungerar inbrända undertexter bäst?
Ska man använda inbrända undertexter eller dolda undertexter?
När man skapar undertexter till en video är en av de första frågorna vilken metod man ska använda: inbrända undertexter (open captions) eller dolda undertexter (closed captions). Valet har stor betydelse för både tittarupplevelsen och videons tillgänglighet.
Dolda undertexter ger tittaren flexibilitet. De kan slås av och på efter behov, vilket gör att personer som inte behöver dem kan välja bort dem. De kan också anpassas, exempelvis genom att ändra teckenstorlek, färg eller bakgrund för att förbättra läsbarheten. På många plattformar, som YouTube och Vimeo, är dolda undertexter standard eftersom de ger bättre tillgänglighet och användarvänlighet.
Inbrända undertexter är däremot en permanent del av videon. De kan inte stängas av och ser likadana ut för alla tittare. Detta kan vara en fördel i sammanhang där plattformen inte stöder dolda undertexter, exempelvis på vissa sociala medier. Det säkerställer också att undertexterna alltid visas korrekt, oavsett vilken enhet tittaren använder.
Om målet är maximal tillgänglighet är dolda undertexter det bästa valet. De ger fler anpassningsmöjligheter och kan användas av fler typer av tittare. Inbrända undertexter kan vara ett bra alternativ för korta videor på plattformar utan stöd för dolda undertexter, men de begränsar användarupplevelsen för dem som behöver justera textens utseende.
Hur påverkar inbrända undertexter tillgängligheten?
Tillgänglighet handlar om att göra innehåll tillgängligt för alla, oavsett funktionsförmåga. När det gäller undertexter innebär detta att de ska vara lätta att läsa, kunna anpassas och fungera på alla enheter. Inbrända undertexter har både fördelar och nackdelar ur ett tillgänglighetsperspektiv.
En av de största begränsningarna med inbrända undertexter är att de inte kan anpassas efter individuella behov. Personer med nedsatt syn kan ha svårt att läsa små eller lågt kontrasterade undertexter, och eftersom de är en permanent del av videon går de inte att förstora eller ändra färg. För personer med dyslexi eller andra lässvårigheter kan en mer anpassningsbar text vara avgörande för att kunna ta till sig innehållet.
En annan nackdel är att inbrända undertexter inte är kompatibla med hjälpmedel som skärmläsare eller text-till-tal-program. Dolda undertexter kan läsas av sådana verktyg och ge en mer inkluderande upplevelse, särskilt för personer med kombinerade syn- och hörselnedsättningar.
Samtidigt finns det situationer där inbrända undertexter förbättrar tillgängligheten. På plattformar där dolda undertexter inte stöds, exempelvis på vissa sociala medier, kan inbrända undertexter säkerställa att innehållet fortfarande är förståeligt. De kan också vara användbara i offentliga miljöer där ljudet är avstängt, exempelvis på informationsskärmar eller i reklamsammanhang.
Vilka tekniker används för att bränna in undertexter?
Det finns flera sätt att bränna in undertexter i en video beroende på vilket program och vilken arbetsprocess man använder. De vanligaste metoderna innebär att undertexterna läggs till som en visuell komponent direkt i videofilen, vilket gör dem till en permanent del av bilden.
Ett vanligt tillvägagångssätt är att använda videoredigeringsprogram som Adobe Premiere Pro, DaVinci Resolve eller Final Cut Pro. Dessa program erbjuder möjligheten att skapa textlager som integreras med videon. Undertexterna kan anpassas med olika teckensnitt, färger och placeringar innan de exporteras tillsammans med videon.
För enklare videor kan onlineverktyg användas. Genom att automatisera processen kan man spara tid samtidigt som man säkerställer att undertexterna är korrekt synkroniserade och lätta att läsa.
Kan man redigera inbrända undertexter i efterhand?
Eftersom inbrända undertexter är en del av själva videofilen är de svåra att ändra i efterhand. För att korrigera ett fel eller göra en uppdatering måste man oftast gå tillbaka till originalvideon, redigera undertextlagret och exportera en ny version av videon. Detta kan vara tidskrävande, särskilt om man upptäcker misstag efter att videon redan har publicerats.
Om en video har dolda undertexter kan de däremot uppdateras separat, vilket gör det enklare att rätta till fel eller lägga till nya språk. Därför är det alltid en fördel att spara en version av videon utan inbrända undertexter ifall ändringar behövs senare.
På vilka plattformar fungerar inbrända undertexter bäst?
Inbrända undertexter fungerar bäst på plattformar där stöd för dolda undertexter saknas eller där det är viktigt att säkerställa att texten alltid visas korrekt. Sociala medier som Instagram och TikTok är exempel på plattformar där inbrända undertexter kan vara en bra lösning eftersom många tittare ser videor utan ljud.
De används även ofta i reklamsammanhang och på informationsskärmar där man inte kan förutsätta att ljud är tillgängligt. På streamingplattformar som YouTube är däremot dolda undertexter att föredra eftersom de ger bättre tillgänglighet och användarupplevelse.
Valet mellan inbrända och dolda undertexter beror på var videon ska användas och vilka behov målgruppen har. Genom att förstå fördelarna och begränsningarna med varje metod kan man skapa videoinnehåll som är både tillgängligt och anpassat efter plattformens tekniska möjligheter.